Sjukhusens linneränna och bakteriell kontaminering
Linneränna har använts på sjukhus i många år nu, men det fanns en tid då rännor ansågs vara en bakteriell fara. Den su[censurerade] ionen kom inte från det faktum att dörrarna till sopnedkasten och tvättrännorna inte var ordentligt rengjorda och underhållna, utan från en oro för att förorenad luft cirkulerade från en våning till en annan genom rännorna. Installationen av rännor har avbrutits under en period på grund av denna [censurerade] ion, följt av publiceringen av ett flertal artiklar i tidningarna om detta ämne. Men att bära ner skräpet och smutstvätten tio mjölsorter var ännu mer besvärligt och det ledde till att avfall och tvätt hopade sig under ett par dagar tills de slutligen kasserades. Detta blev ett ännu allvarligare problem i slutändan med tanke på vikten av en ren miljö på sjukhusen. Kort därefter blev idén om att använda rännor igen po[censurerad] och problemet med bakterieinfektionspotentialen löstes enkelt genom att lägga till en ventilator till rännorna som används på sjukhus och senare genom att ändra hela designen på rännorna.
Linneavfallsrännor från flera sjukhus i Amerika har studerats för att verifiera påståendet att luftburna bakterieangrepp underlättades av användningen av rännor på sjukhus. Tanken var att luftrörelsen orsakades av luftens uppåtgående konvektion eller stackeffekten och pumpningen av luft som följde på utsläppet av linne i rännan. Slutsatsen av studien var inte klar, men den visade den potentiella faran som inte är ordentligt underhållen och rengjorda. Det visade också vikten av ränndörrar som stängdes automatiskt och luftventiler. De problem som upptäckts i det förflutna har lösts med hjälp av innovativ ingenjörskonst och den senaste tekniken har också möjliggjort uppkomsten av ännu säkrare linneavfallsrännor. Sop- och tvättnedkast använder idag avancerad teknik för att säkerställa användarnas säkerhet. Från automatiska dörrar till brandsäkra dörrar, antalet förbättringar av de moderna rännorna har ökat enormt under de senaste åren. Idag är alla moderna linneränna utrustade med en smältlänk för tvättränna.
Allt som allt är sop- och tvättnedkast ett måste i kommersiella byggnader och sjukhus. Medan bakteriell kontaminering var ett bra skäl att sluta använda rännor förr i tiden har man idag löst problemet med hjälp av modern teknik. Faktum är att behovet av rännor är ännu större med tanke på att tendensen är att bygga högre och större byggnader. Åtgärderna mot luftburen bakterieförorening inkluderar lufttäta ränndörrar med automatisk stängning, retardationsspår, införande av speciella fläktar och en bättre teknisk konstruktion av hela rännan. Nuförtiden har människor börjat använda skräp och linneavfallsnedkast i sina hem också, vilket besparar dem ansträngningen att bära tvätt och sopor ner för trappan till källaren och inte tillåta avfall att deponeras inne i huset vilket äventyrar deras hälsa.
